Hejdå staten

Idag avslutar jag min statstjänstemannaperiod och lämnar bibelbältet för ett saltstänkt kustsamhälle. Så i eftermiddag hämtar jag ut min nya, fina och (än så länge) shiny bil från bilfirman och cruisar hem till Göteborg. Fast så mycket cruisa vet jag inte om det blir, jag kommer snarare sitta och oroa mig för och sedan vara livrädd för filbyterna vid Olskroken.

Ja jag har köpt en bil utan att kunna köra den. Eller alltså körkortet ligger sedan 5 år tillbaka i plånboken och det är superbra...när man ska komma in på krogen, gå på systemet, när SJ inte påstår att jag inte är "ungdom", eller när man vill höra kommentaren "va?? Är det där verkligen du?". Då är det värsta lifesavern. Men i övrigt är det skräp. Landsväg är min grej, och stora parkeringar som man kan hitta vid Ikea, stadskörning och fickparkering är big no no.

Jag funderar faktiskt på att damma av min gamla körkortsbok och eventuellt ta en körlektion inne i Göteborg. Men det är jag alldeles för lat och för snål för. Well, mina medtrafikanter får helt enkelt hålla ett litet extra öga öppet.

Man trycker på delete och så flyger filerna till himmelen

Ja-ha. Den där guldstjärnan kan jag ju glömma. För jag har varit så exceptionellt duktig och...*trumvirvel*...råkat radera saaaaaaaamliga viktiga filer till mitt projekt som jag BARA har jobbat med i ÅTTA MÅNADER min sista arbetsdag!! What the?!?

Det är så tyyyypiskt min otur alltså. Så nu blev jag faktiskt lite olycklig.

Fixa biffen och få en guldstjärna i himlen

Liksom på alla jobb sitter man på måndagsmorgonen vid fikat och diskuterar helgens bravader.

Jag: Jag är så sjuuuukt nöjd! Jag var på loppis i fredags och gjorde värsta fynden, en 40-tals soffa, en 60-tals lampa och massa annat krafs som inte är krafs för mig. Och så fick jag blomsterbud...från min nya arbetsgivare...jättefina...Och så har jag köpt bil också....och gjort en budget...och just ja, Chipsets matte kom förbi med vin och choklad. Kontenta: Jag är sjuuuukt nöjd med helgen. Så nu kommer väl typ min konferens på onsdag gå åt fanders. Hehe.

Och vad händer? Jo, självklart hoppar en av föreläsarna för konferensen av och helt plötsligt står jag med 1 timmes hål i schemat. Det där med karma alltså... Darn.

Min överpositiva attityd till livet går in i försvarsställning: Men herregud, du fixar biffen flicka lilla! Prata är du ju duktig på. Och en timme av en livstid är ju typ som en piss i havet. Och vad gör väl det om du råkar pladdra goja nån timme eller två, du slutar ändå att jobba här om tre dagar!

Ja, typ så la jag fram förslaget till chefen som tyckte jag löste problemet på ett alldeles ypperligt sätt. Nu ska jag försöka bättra på min karma genom att baka kaka till 50 pers på jobbet.

Ett brev till vännerna om livet och det som komma skall

Hej mina damer!

I morse var allra sista gången jag masade mig upp kvart över fem för att ta tåget till Jönköping. Och nu sitter jag här, tittar ut över glittret på sjön och tänker att det ska bli väldigt roligt att ta nya tag här i livet. Världen blir lite vackrare när det är vår. När man kan låta vinden blåsa i ansiktet utan att bli frostbiten eller att sitta på gräset och virvla in tårna i stråna. Och nu till helgen blir allt nästan som förut, åtminstone för ett tag (trots att vi saknar Fanny så att hjärtat gör ont).

Och jag har köpt bil. Och gjort en budget, sparplan och återbetalningsplan. No more spontanshopping här inte...(fast jag tänker smita ner på stan på lunchen för att handla mig en blommig klänning och nån kofta i illande färg - en sista gång typ). För ett år sedan trodde jag aldrig att jag skulle bli sambo, dubbel lägenhetsinnehavare, bilägare och börja på mitt andra jobb. Känns knasigt och jätteläskigt.

Nu ska jag försöka jobba duktigt måndag och tisdag, försöka producera en powerpoint som inte suger totalt. På onsdag ska jag försöka att inte låta nervositeten ta över utan med ett coollugnt intryck leda en hel jäkla konferens. Sen ska jag försöka hinna baka också, kärleksmums att bjuda femtio pers på och tiramisu till filmklubben på onsdagkvällen. Det är perfekt att göra sin sista dag på torsdag då det är 6 timmars dag. Halva dagen går åt till att fika och ta farväl av de som sakta men säkert vaggat mig in i arbetslivet och sen äter man långlunch och sen flexar man ut lite tidigare och åker hem till Göteborg. I sin nya bil. Jeez, jag funderar redan på hur alla filbyten och icke-krockar ska gå till.

Vi ses till helgen!

Love

Nyhet: Bloppis!

Vad vore en blogg utan ett bloppis?! Min själ och självkänsla mår bra av att rensa ut garderoben emellanåt. Och denna gången tänkte jag testa att lägga ut kläderna på ett litet testbloppis. Kläderna är mer eller mindre använda, men det är inget fel på dem, de söker helt enkelt bara nya hem. Jag är en vanlig svensson och använder oftast storlek 38-40, större S till M. Är du intresserad av något så släng bara iväg ett litet mail. Först till kvarn gäller och frakt tillkommer kostnaden!

Tjingpling!
___________________________________________________


Jättesöt t-shirt från Zaras, köpt i Nottingham. Jag älskar allt med den, trots att sömmen i sidan är lite snedsydd (det syns dock inte när man har på sig den) - men den ÄR för liten, trots att jag förnekar det dagligen. Strl (liten!) S.
40 pix
___________________________________________________


Tröjan kommer från BikBok och jag har älskat den, den är använd flitigt men fortfarande i gott skick. Det är strl M, men mer som en S.
40 pix
___________________________________________________


Vad sägs om en grym T-shirt från Elvine? Najs som få. Strl. M men mer som S.
40 pix
___________________________________________________


Vitröd-rutig topp från Eve of eden, inköpt på JC. Jag älskar den, men det är bara inse att den är lite för liten. Sparsamt använd!! Storlek S.
75 pix

___________________________________________________


Topp från Gina - söt, men inte riktigt min stil. Aldrig använd!! Strl S men passar liten M.
25 pix
___________________________________________________


Vit trekvartsärmad tröja med båtringning från Igor the dog, Gothenburg. Aldrig använd!! Strl M, men passar S.
30 pix
___________________________________________________


En Mando Diao t-shirt. Använd några få gånger, men it ain't my style, trots att jag tycker de är grymma. Vet inte vad det är för storlek men den passar nog en större S.
30 pix
___________________________________________________


Tröja från Veromoda. Sparsamt använd!! Strl M, men passar S.
40 pix

Det var en gång en civilingenjör med hjärtehål på pappret

- MEN...! hör jag O upprört ropa från köket. Lyhörd flickvän som jag är går jag dit för att kolla vad som står på.
- Jag undrar: VAD ÄR FUNKTIONEN med denna?? Jag skulle ju HÄFTA! fortsätter O och räcker fram en rosa mojäng som tillhör mig.
O har försökt häfta ihop sina papper med min hjärtstans. I pappernas vänstra hörn finns numera ett stort hål, i form av ett hjärta.

IT-generationens söndagspyssel

Det här med söndagar. Det är inte riktigt min stil alltså. Jag har ägnat åtskilliga timmar med att göra något så tråkigt som att rensa på min banksida, skapa ett nytt sparkonto, betala räkningar, gjort en budget osv osv. Jeez, det här med pengar är lite smått överjävligt men jag inser att det är för mitt eget bästa att försöka hålla koll (kollen har varit tämligen obefintlig hittills). Och när jag ändå var i gång så har jag städat i inkorgen till min mail samt raderat en massa konton på diverse olika jobbsökningssajter. My god, det var säkerligen ett tiotal och fem hade jag glömt bort att jag ens var medlem på. Internet alltså. Shit, det är nästan lite läskigt. Man bara: Tjoho, vill ni ha hela min personliga integritet? Jajamensan, nemas problemas klart ni ska få! Jag känner mig som värsta kändisen.

Den som blev hon som blev det

Ni vet Chipset, det var tydligen ingen hon. Det var en han. Jäkligt bra förklädnad dock, no balls och värsta puckelpisten på magen. My mistake, sorry. En katt var det i alla fall, det är jag helt säker på

Finfina chokladpraliner och blomsterbud

Världen är vacker, alla är så gulliga och jag blir så rörd! Det är värsta julafton! Från Schweiz hade katten Chipsets matte med sig handgjorda praliner och en flaska vin som jag fredagskalasade på med O. Tyvärr råkade O sno åt sig mittenpralinen innan kameran togs fram. Och när jag kom hem igår hade jag fått blomsterbud från mitt nya jobb som jag börjar på om två veckor. Hur snälla kollegor får man ha egentligen? Jag älskar dem redan!

Hundvalp vs Volkswagen

När jag var sju år sa mamma:
- Vi ska åka och kolla på min kollegas kompis valpar...(och ungefär HÄR slutade jag lyssna på resten, hon hade ju faktiskt nämnt det magiska ordet "valp" och mamma fortsätter för döva öron)...men vi ska BARA TITTA, vi ska INTE KÖPA NÅGON HUND!!
Hela familjen packade in sig i bilen och åker länge och väl för att titta på valparna som vi alltså inte ska köpa. Yeah yeah right...försök att faktiskt bara "titta" på valpar tillsammans med en sjuåring. Öronen var nog så gott som söndertuggade vid hemkomst.
- Snääääälla kaaaan vi inte köpa en huuuund? Snääääälla! Den där feta som låg under köksbänken hela tiden och som åt upp alla andra valparnas mat??? Snääälla!
Självklart köpte vi den feta valpen några veckor senare till allas lycka och lovord ("vi loooovar att gå ut med den vaaaarje dag" Yeah yeah right, lita aldrig på en sjuåring).

Idag packade jag och pappa in oss i bilen och skulle åka och kolla på bil. Jag behövde inte truga det minsta och så satt jag där en timme senare och skrev på pappret. Jag förstår inte logiken att det ska vara så sjukt enkelt att köpa en bil för sexsiffrigt belopp men att man måste tjata sig till en valp...

Att spontanshoppa

Jag tänkte jag skulle åka och spontanshoppa en bil. Det tycker jag är en lagom nivå en helt vanlig solig torsdag.

För jag har glömt allt vad självdiciplin heter

En gång i tiden härskade jag över morgonen!

När jag var liten och söt delade jag rum med min mellansyrra, det tyckte jag var jättekul. Hon är sex år äldre och tyckte det var lite mindre kul. Förr förra julen berättade hon, mitt i den stundande julefriden, att hon hatade mig när jag var liten (eh, okej...det blir ingalunda paket till henne mer!) Men vid närmare eftertanke var jag nog pyttelite jobbig, och eftersom syrran avslutade med att säga "men nu tycker jag ju om dig" så okejdå... Hur som helst. När jag var liten och delade rum med syrran så brukade jag vakna jättetidigt. Eftersom alla andra sov och var tråkiga så fick man ju roa sig själv. Så jag sjöng.. Massor av sånger. I timtals. (No wonder syrran hatade mig - men jag vill bara påpeka att jag tror jag gottgjort det där nu).

Nu däremot skulle det aldrig falla mig in att ligga i sängen och sjunga om det så fanns tid kvar att sova på. Jeez vad jobbigt det ska vara att ta sig upp till jobbet. I måndags satt jag på kontoret vid sju, igår klockan åtta och idag kvart i nio. Jag ser en tydlig nedåtgående spiral.

Chipset da katt

Jag är kattvakt åt katten Chipset i några dagar. Den är svart och liknar inte alls ett chips så jag vet inte riktigt bakgrundshistorien till att den heter just så. Kanske gillade hon att äta chips när hon var liten (katten alltså - fast det går säkerligen att applicera på matten också), vad vet jag. Katten heter Chipset i alla fall. Chipsets matte och husse är på semester och har bett mig kolla till henne och klappa lite på henne efter jobbet. Eftersom jag tror jag var en katt i mitt förra liv och med största sannolikhet trivdes väldigt bra med att ha nio liv, en svans och mörkersyn har jag liksom hängt hemma i deras lägenhet timtals och åter timtals, klappat på katten, burit på katten, matat katten, lekt med katten, vattnat blommorna med katten i hasorna, kliat bakom kattens öra, somnat med katten i soffan etc etc (ja ni fattar...jag har hängt där en del).

Chipset är en väldigt gosig katt, no doubt about that. Dock har hon en liten förvrängd bild av verkligheten. Den allra roligaste sysselsättning av alla i hela världen är att stirra på fiskarna i akvariet för att se om de blinkar. Chipset är helt enkelt för söt för att förstå sitt eget bästa.

Den miljövänliga sökmotorn Growyn

Jag lever efter uttrycket Google är min vän. Men nu får Google konkurrens av Growyn, en miljövänlig sökmotor där intäkterna går till välgörande ändamål där miljön står i fokus. Ett enkelt sätt att stödja miljön.

http://se.growyn.com/

Dagens dos av bitterhet

Min söndag har varit ovanligt bra. Inte alls kantad av den annars så påträngande söndagsångesten. Inte ens då jag satte mig på bussen till Jönköping för att vara borta en hel vecka och inte kommer hem förrän på fredag igen. Nichts, zip, nada.

Kanske är det för att jag har en bra bok som jag har plöjt över 100 sidor i idag. Eller kanske för att jag drack världens smaskigaste och sötsliskigaste chailatte i eftermiddags. Eller för att solen skiner och för att Vättern hade bestämt sig för att vara lugn och ickeblåsig när jag knatade till mitt övernattningsrum.

Men lite bitter är jag faktiskt. Och det är för att knappt någon (nu var det ju visserligen en häromdagen såg jag (all eloge till dig!) som tycker eller tänker något om det jag skriver. Liiiite tråkigt. Liiiite snålt. Faktiskt. Snåljopar.

Tvålgodis

Visste ni att Barnängens yoghurttvål med honung och vanilj luktar exakt som kolasnören smakar? På pricken faktiskt.

En officiell liten prick

...på kartan

Mönster och lite mer mönster

Jag är inte speciellt konstnärlig. Inte heller har jag erhållit samma pysselgen som mina systrar har. Men jag tycker väldigt mycket om fina ting. Så precis som kråkor gillar allt som glimmar, gillar jag mönster, färger och former. Här är några mönster som bor hemma hos oss.


Tekoppen "Lillemor" har jag fått av pappa (som fördelaktigt är antikhandlare!). Jag har fyra stycken men precis som jag tycker med allt 50- och 60-talsporlin tycker jag de nästan är alltför fina för att dricka ur. Men bara nästan.


Porslin från Lagerhaus.


Bilden till vänster föreställer min anslagstavla som jag klätt i ett tyg från Åhlens. Till höger syns några av mina tusen soffkuddar med fodral från Ikea.


Jag är en burkoman. Alla burkar som är fina får gärna stå framme. Och de får gärna innehålla te. Alla borde äga en Kusmi Tea-burk. Det finns många smaker att välja mellan, men jag valde mitt te på färgen på burken istället. Ovan står en klassisk teburk som jag fått av ena syrran i födelsedagspresent nån gång. Bilden i mitten visar en lilamönstrad och blommig burk från Greengate och burken med texten "Boîte à Biscottes" under har jag fått av min andra syrra i julklapp.


Här är ett loppisfynd. En röd burk med mintgrönt lock och med ett sött rosenmönster på, men eftersom jag redan har så många bukar i köket så använder jag denna till att förvara pärlor och annat pyssel i.

Choklad med choklad

Först satt jag och O och kollade på reprisen av Du är vad du äter. Efter två sekunder blev jag rastlös, gick till bokhyllan och plockade fram Leilas fina kokbok A piece of cake och bakade kladdkakemuffins istället. Medan jag i godan ro står där köket, badar i solstrålar och nynnar lite vackert på En sockerbagare började Anna Skippers myndiga stämma mala inuti mitt huvud om att det praktiskt taget puffar sockerdamm ur öronen på mig - men att sockerpuffandet lätt går att bota med lite alger och meditation. Jag slutar röra i smetskålen och framanar en bild av där Leila med vänlig stämma vill påminna mig om att choklad är medicin för själen.

Kolla kolla vad som trillade ner i brevlådan

Det kan faktiskt vara så att jag är världens segaste person. Förr förra veckan ansökte jag nämligen om min examen...ett år efter att jag faktiskt tagit min examen. Jag har liksom inte sett vitsen med att ha ett papper på det. Men när examensbeviset nu trillade ner i brevlådan så kunde jag inte låta bli att känna mig lite stolt. Pappret var ju så vitt och fint och det liksom glänste om det.

Yay!

Att kvittra

Hur var det nu, var det Twitter som gjorde oss IT-beroende människor ointelligenta? Hur som helst så är det ett fenomen jag inte kan motstå. Särskilt inte en fredagskväll som denna då det enda som har hänt sedan jag skrev det andra inlägget för fem sekunder sedan är att grannen har släckt och gått och lagt sig och min mage har börjat kurra.

Vilse i blåbärsskogen

Lantlolla som man är har jag käkat massor av granskott i mina dagar. För det fick man lära sig på Mulleskolan; att man kunde använda granskott till det mesta (koka soppa på, koka te på och teet kunde man sedan använda för att rengöra sår, man kunde knapra dem som de var, man kunde torka dem, man kunde krydda med dem, man kunde yada yada yada...). Nu var det i och för sig en hel massa år sedan, så skotten borde ha hunnit slå rot by now borde man ju tycka. Kanske har jag en hel skog där inne? Det skulle kunna vara förklaring till varför jag alltid får alla löjliga sjukdomar. Men det vore lite olyckligt ändå.

Fort och fel

När jag går till frisören så gör jag det tämligen planlöst och man skulle kunna säga att jag köper grisen i säcken. Jag har aldrig hittat någon frisör som jag tycker klipper mig exceptionellt bra eller bättre än någon annan, Min framförhållning är väl knappast heller speciellt bra då jag en dag (som idag) bara får fnatt på min obefintliga frisyr och bara måste klippa mig, PRONTO!

Jag har visserligen en salong som jag brukar gå till, men det måste minst jobba åttiosju frisörer där för jag får alltid en ny. Frisörer har en übersocial förmåga att prata om ingenting vilket är ganska imponerande men ibland tar nyfikenheten i överhand och helt plötsligt sitter man där och pratar om saker som man inte alls vill prata om egentligen. Så ibland sitter jag där i frisörstolen och på fullaste allvar ljuger ihop en lite mer spännande historia om mitt liv. Kryddar lite extra bara (bara lite grann - extremt snövita små lögner och tyvärr kan jag inte ta cred för idén heller). Den där påhittade bubblan spricker ändå så fort man reser sig från stolen och drar fram kreditkortet.

Det där med att klippa sig alltså. Jeez.By the way, min sambo börjar bli lite smått galen på dansmattan där han står i boxerkallingar och svettband. Tänkte ni kanske ville veta det...

Bara för att det är äckligt vackert vårväder utanför

Det är äckligt fint väder ute. Klarblå himmel och strålande sol och sån tjafs. Alldeles fruktansvärt faktiskt. Våren har bestämt sig för att göra en kick ass och vara sådär lagom jobbig just idag. Damn you våren...

För innanför glasrutorna sitter jag med en laptop i knäet och försöker producera något som i-n-t-e är ett meningslöst blogginlägg. Nej, istället försöker jag vara vuxen och ansvarstagande och bibehålla min arbetsmoral som krymper i samma takt som solens strålar anfaller mitt ansikte. Damn you arbetsmoral...

Pimp my sommarstuga

Inatt drömde jag att jag pimpade sommarstugan. Väggarna målades rosa och jag klistrade upp små skimrande paljetter överallt. Guldgardiner var ett självklart val och i golvet satt nedsänkta elektronikprylar som sakta hissades upp vid ett enda knapptryck på en specialdesignad fjärrkontroll (läs: "tryckar'n" på småländska). Mitt i rummet fanns en chokladfondue, från taket hängde det silvertrådar och stora statyer och byster var placerade längsmed väggarna. Istället för krukväxter stod snygga skor placerade på fönsterbrädan och köket var á la Gordon Ramsey stajl.

Nu efteråt börjar jag starkt tvivla på hur allt står till med mig. Man kan ju undra om det var en önskedröm eller mardröm eller rent av sagt begäet av att behöva synas som tog ett litet snedsteg i sömnen. Jag skulle säkerligen varit den enda i ett helt bondromantiskt kustsamhälle med den stilen i varje fall kan ju lite lätt påpekas.

När allt kommer omkring

Min sambo börjar bli pinsamt duktig på det här med dansmatta. Han är hästlängder mer skillad än vad jag någonsin kommer bli.

Men jag bakar i alla fall godast bullar fortfarande. Alltid något.

Feel the beat

Vi tyckte det var bäst att knacka på grannen nedanför nu när vi köpt en dansmatta. Bara för säkerhets skull då man tenderar att fastna i ett beroende där man studsar frenetiskt upp och ner.
- Hej, du är nyinflyttad va? Jo, det är så här att vi drabbades av en dansmattecraving i måndags och köpte ny xbox. Så om vi stör alldeles för mycket är det bara att knacka på.
Klocka åtta ikväll plingade det på dörren. Det var grannen och vi tänkte mest: jaha, det var ju skit att dansmattan hänger löst redan efter dag 3.
- Hej, vi tänkte höra om vi kunde ha dansmatteturnering? (De mutade in sig med ett påskägg fullt med godis...hur visste de att det skulle funka liksom??)

De senaste två timmarna har vi ägnat oss åt att inviga grannarna i ett beroende och studsat frenetiskt till chipsskålen var renslickad och godiset bäddat ner sig ordentligt i magen.

Tänka sig vilken bra investering det var för grannsämjan!

Lättroad

VARNING! Man blir totalt manisk! Men vid mulet väder kan det vara löjligt roande.

50 words

Speedtest

Det bleknar en prick på kartan

Bölet håller på att gå om intet. Hela staden sjunker snart som ett skadeskjutet skepp. Okej, det var kanske att ta i men situationen är inte bra, inte bra alls. Bölet (nej, staden heter egentligen inte Bölet) är staden där jag växte upp eller rättare sagt; staden där jag tillbringat mina ligistungdomsår, snattat och varit full. Fast om sanningen ska fram (vilken den givetvis ska för annars bli mor min orolig) så kategoriserades jag nog inte som ligist och inte har jag snattat heller...

(Det närmsta jag kommer snatteri är när jag stal en hästsko till My Little Pony hos min kusin när jag var omkring sex år. Jag har aldrig förstått varför jag snodde den där hästskon. En dessutom och inte hade jag någon användning av den heller. Jag bara fick ett sådant sug efter att stoppa ner den där rosa lilla skon i ficka och vips så var det gjort. Mitt samvete tillåter mig inte att snatta. För bara den där pluttiga rosa hästskon gav mig ångest i ett helt år, ända tills jag året därpå då tog med mig den när jag hälsade på kusin igen och dumpade stöldgodset lite diskret i ett hörn. Hon vet ingenting. Eller jo, jag vet att hon brukar kika in på min sida så nu har ju hela sanningen uppdagat sig. Förlåt kusin, jag vet inte vad som flög i mig.)

...Så det är egentligen inget fel på Bölet. Det är en småstad likt vilken annan och staden har genom åren producerat oräkneliga hyvens människor. Problemet är att staden håller på att förfalla. Det gjorde den kanske även då jag var en hang-around förr i tiden, men om den gjorde det så var jag förmodligen alltför egocentrerad för att märka det. Hur som helst, staden håller på att gå i graven. McDonalds kursade för ett par år sedan och ersattes av en Frasses. Men inte heller Frasses klarade det sydlänska klimatet och avlöstes istället av ett steakhouse. Men jag antar att även steakhouset är omedelbart hotad nu när Åhlens ska lägga ner. Fast å andra sidan så stod det svart på vitt redan när jag flyttade ifrån Bölet för fem år sedan. När Åhlens nationellt bytte logga (ni vet från den där rödvita loggan till den grå?) så bytte man aldrig logga i Bölet. Den rödvita skylten sitter fortfarande uppe och affären har tills nu hankat sig fram på typ julhandeln. Och när Åhlens försvinner så har även Hemköp kastat in handduken.

Jag kommer ihåg när centralstationen var nybyggd. Jag var så ledsen för att den gamla stationen med en häftig tunnel under spåren med väggmålningar försvann. Nu är den nya centralstationen inte så ny längre och byggnaden skriker tidigt nittiotal. Hissen är marinerad i piss, tuggummin väl ingrodda under bänkarna och klockorna är trasiga. Tidigare fanns ett väntrum för bussresenärer, det är nu omgjort till en hårsalong. Man kan ju fråga sig varför. Pressbyrån har fortfarande inte kvällsöppet på lördagar vilket förvånar alla resenärer som passerar och reklamskyltarna är desamma.

Jag är lite smått oroad för hur det ska gå för Bölet. Faktiskt.

Lågkonjunkturens hjältar

I söndags var vi en sväng på Ikea och trots att vi bara hann vara där en halvtimme kunde jag vid kassan konstatera lite snabbt att det kommer bli dyyyyrt att utrusta en hel lägenhet till.

I går var vi en sväng på Ikea och efter en timme kunde jag snabbt konstatera att jag kommer ruineras av att utrusta en hel lägenhet till.

Så när vi ändå hade ångan uppe slängde vi på en xbox 360 och en dansmatta på konsumtionsberget (eller, försvaret säger följande: vi har funderat på det sedan i somras och nu var det ett schysst erbjudande..., vilket betyder att den gamla xboxen får följa med till sommarstugan. Yay!)

Lite smått onödigt var det kanske. Inte så lite heller för den delen. Å andra sidan var allt som vi köpte på Ikea nästan trist nödvändigt. Och det återstår nog både en och två rundor till på Ikea innan biffen är fixad.

Oskar, citat: Jag känner mig som en Lyxfällanperson... Eller nej vi är lågkonjunkturens hjältar, det är vad vi är. Slutcitat

Helgshopping

Det räcker liksom inte med att åka tåg i två timmar från jobbet och hem, som grädde på moset skulle jag ge mig ut i fredagsshoppingen och försöka hitta mig en vårjacka. Med vetskapen om att jag förmodligen skulle bli gnällig av att armbåga mig fram i vimlet och åka hem småtjurig. Men baktanken med det hela var att jag skulle slippa åka ner till stan idag och istället kunna sitta hemma, läsa inredningstidningar hela långa dagen och bara slappa.

Jag hittade ingen jacka. Eller jo, en svart, tämligen vanlig (egentligen ganska så tråkig) och definitivt inte 1300-kronorssnygg. Jag åkte således hem tomhänt och tjurig.

Under natten har jag dock drabbats av värsta inredningsrycket och jag planerar en tripp till Rusta för att se om de fått in några söta saker som kan få följa med hem. Jackan fick sin chans igår, idag tänker jag (i ren protest och som en svit av gårdagens tjurighet) istället bränna pengarna på inredningsprylar. Så det så.

Korven är i säkert förvar

Ja, okej...det finns inget roligt med situationen att glasbitar har hittats i mat. Men när expressen skriver "Korven har nu beslagtagits av polisen" kan man ju inte annat än bara lägga sig ner på golvet och vrida sig i en fnissattack och tänka: Vilken tur!

Sveriges framsida vs Smålands Jerusalem

Idag jobbar jag hemifrån. Men jag känner mig lite snuvad på konfekten så att säga eftersom jag måste åka tillbaka till Jerusalem redan ikväll. För här är det minsann vårvärme. Här blommar banne mig massa söta krokusar. Och här kryllar det av uteserveringar. Det gör det INTE i Jönköping!

Smålands Jerusalem är en vacker stad, inget att orda om där egentligen. Eftersom staden ligger i en gravsänka vid Vätterns södra spets så är det onekligen storslagna vyer som bjuds när man gör entré. Och på sommaren kan man nästan låtsas att man är vid Medelhavet...(n ä s t a n). Men, jag har blivit itutad ända sedan barnsben att utseendet inte är allt. Och den tanken är ju fin. För nej, Vätterns pärla må vara vacker, men någon vårvärme är det då rakt inte. Således kan jag konstatera ganska snabbt att det här med utseende inte spelar ett skvatt när det väl kommer till kritan. När Göteborg har en liten gemytlig tillvaro med 12 grader varmt, strålande sol och kids som rockar rockringar på innegårdarna (och man faktiskt inbringas lite hopp om livet) har Jönköping knappa 5 grader, snålblåst och kind med blåfrusna läppar som rockar rockringar på innegårdarna (och man tror att man för evigt är dömd till att leva sitt liv i en tjock vinterjacka och mössa)

Men smaken är ju som baken.

April april

Jag har redan gått i fällan, inte bara en gång utan TVÅ gånger idag (tror jag...) Damn you första april, jag ska ICKE lita på någon idag!