Konsten att hata söndagar

I detta nu finns det två möjligheter: antingen är det gravt fel på mig, eller så är det ett gravt fel på datorn. En tredje möjlighet kan i och för sig vara att det är en kombination av grava fel som gör mitt liv miserabelt.

1. Jag har aldrig gillat söndagar.
   
2. Denna söndag är inget undantag. Jag sitter hemma i min lägenhet och är sjuk. Mina Ipren är snart slut och jag är alldeles för matt för att gå ner till Apoteket för att köpa nya. Jag har feberyrat otäcka saker hela natten och jag kan inte äta något eftersom jag inte kan svälja.
3. Jag bestämmer mig för att förflytta min handikappade kropp från sängen till soffan för att istället titta på film. Att göra något nyttigt av min söndag menar jag.
   
4. Men tydligen så har både VLC Media Player och Windows Media Player bestämt sig för att bojkotta allt som har med mina DVD-skivor att göra.
5. Efter två försök att installera om programmen inser jag att det förmodligen är själva DVD-läsarens fel i datorn. Låt mig med irritation påpeka att datorn är inhandlad för endast någon månad sedan eller så.
6. Min okunnighet kring allt som har med tekniska prylar att göra skjuter i höjden med en febertopp och jag lipar snart en skvätt. Jag säger ju att jag avskyr söndagar!
   
7. För om det är så att jag inte kan titta på mina DVD-skivor så betyder detta lite krasst sett att jag måste titta på TV istället. Och för den som granskat TV-tablån en söndag som denna kan ganska snart konstatera att det enda som sänds är usla gamla repriser och dussintals av hysteriska ordprogram där det ändå är omöjligt att vinna pengarna.

Himla skit.