Sjutton år. Non-stop.

Jag har gått i skolan sjutton år. Non-stop. Och när man lägger fram det såhär svart på vitt så fylls bröstkorgen med en enorm suck. Sjutton år. Non-stop. Jag borde vara ruskigt smart vid det här laget, men jag tycks låta informationen passera in genom ena örat och ut genom det andra. Har jag tur så fastnar något på vägen. Jag känner mig ytterst tråkig. Sjutton år. Non-stop.

Något har jag nog i alla fall lärt mig och man bör kanske inte underskatta sin kunskap ändå. Men jag blir lite orolig när förläsaren i statistik står framme vid sin projektorbild, pekar på bilden och frågar:
- Kan ni räkna med procent?
Jag väcktes ur min statistik-dvala och repeterade en gång vad jag tyckte att föreläsaren sa. Ja, han har på allvar frågat oss om vi kan räkna ut procentandelar. Det var säkert inte hans mening, men jag tog det hela som en förolämpning. Kan lilla jag räkna procent? Det vore ju hyggligt om fyra års universitetsstudier kunde ge någon slags kunskapsavkastning.

Ja, jag kan räkna procent.