Handbok för en kryssningutflykt

Ska man på utflykt med femton flickebarn så kräver det viss planering. Det handlar inte enbart om tågtider och mötesplatser, tyngdpunkten ligger ändå skoval, partyblåsa och underhållning (i form av ätbara ting, alfapet och skvaller). När vi anlände Hufvudstaden fem timmar senare var jag imponerad över hur smidigt allt ändå gått och hur vi lyckats paketera in oss i rätt tunnelbana och var påväg mot det väsentliga - färjeterminalen där resterande tio personer redan väntar på oss småstadskids. Sjukt nöjda med vår insats, och med fem minuter till godo innan utsatt mötestid, följer vi gigantiska skyltar mot terminalen. Väl framme är den dock oroväckande öde och de förväntande partyvibbarna saknas.

- För det var väl Silja Line vi skulle åka med?
- Ja, klart det var. Eller?
- Jag vet inte. Ingen som vet vilken båt vi skulle åka med då?
- Silja Festival? Eller kanske inte.
- Men seriöst, vad är alla andra? Vi sa ju halv sex. Vad är klockan?
- Fem i halv.
- ...
- Okej. Vi är på fel terminal. Vi ska åka med Viking Line och båten går om en halvtimme.
- Var ligger den terminalen?
- Andra sidan Stockholm och vi måste vara där om tjugo minuter.

Tur att det finns snälla taxichaufförer som går på fikarast några minuter för sent, som ser oss irra omkring inne i en terminal någonstans på kartan i Stockholm utan en aning om var de ska eller hur de ska komma dit. Vi är fem stycken. En taxi tar bara fyra. Såvida det inte handlar om en limousin förstås. Vilket det turligt nog också handlar om i detta fallet. Den snälle chauffören säger att vi förmodligen hinner, om vi har kontanter och inte behöver stanna vid en bankomat eftersom kortsystemet ligger nere, och om vi har tur med trafikljusen. Han körde till och med mot rött en gång.

Vi må ha varit de sista som klev på båten, men vi hann i alla fall. Ska man klanta sig kan man lika väl göra det med stil.