Himlen har öppnat sig, ner faller....syndafloden...och bort spolas Åsa! Man vet att det är en syndaflod då spårvagnarna i princip flyter fram och paraplyförsäljningen går upp med 94 procent. Jag trotsade regnet och knatade ut längs Göteborgs blöta och kalla gator. Höstrusket verkligen kryper under skinnet. Men det är enda sättet att få ordning på sina tankar, organisera, göra listor, tänka på vad det egentligen är jag vill. Jag stod som djupast försjunken i mina tankar då jag väntade på spårvagnen. Jag hörde verkligen inte sirenerna från brandbilarna som kom precis åt mitt håll innan det var för sent och....SPLASH! Jahapp. På någon hundradels sekund gick jag från att vara lagom regnblöt till att bli dyblöt. Mitt redan dåliga humör blev inte mycket bättre av denna händelse och jag bestämde mig snabbt för att gå och köpa det där bältet som jag så många gånger tittat på men aldrig köpt, bara för att jag skulle "unna mig något" (jag är bra på det där att unna mig saker). Inne i affären går jag och botaniserar bland bälten en sista gång innan jag väljer.
- Hej! Kan jag hjälpa dig med något?
Från ingenstans dyker det upp ett butiksbiträde. Det är något visst med butiksbiträden, de liksom smyger sig på och överraskar kunden med ett käckt tonläge och övertrevligt leende. Men det här var ett äkta tonläge och ett äkta leende. Han säger lite lättsamt
- Jag kunde inte låta bli att märka vilka snygga jeans du har, vad är det för några?
I detta nu önskade jag att det var ett par dyra jeans av ett status-märke. Det är det inte. Men jag kvittrar i alla fall Tack! och köper skärpet med ett leende på läpparna. Jag har aldrig fått den komplimangen innan. Det var vänligt av honom och gjorde mig en aning bättre till mods.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment