Att inse sina egna begränsningar

När jag var liten så var jag fast besluten att bli läkare. Det var min högsta dröm från det att jag var sex år och fram till gymnasiet då jag insåg att mina betyg aldrig någonsin skulle räcka till. Så istället för läkare bestämde jag mig för att bli journalist. Då min hjärtevän flyttade från bibelbältet till äventyret i Göteborg började jag bläddra i GU:s kurskatalog och jag sökte varken läkare eller journalist. I första hand valde jag socionom, men inte heller där räckte mina betyg och istället kom jag in på handels. Det är fyra år sedan nu.

Och när jag nu sitter i min soffa, nedbäddad i sjutton filtar och genomlider en febertopp samtidigt som jag tittar på första säsongen av Grey's Anatomy, all over again, och har ställt diagnosen Jag har lunginflammation eller nåt så funderar jag på om man ändå inte skulle gett upp sin dröm.

Men å andra sidan. Jag har gjort mitt val. Liksom så många andra val vet man inte om det är rätt eller fel. Och man kommer aldrig veta det heller.