Min nya positiva attityd

Jag tog tåget till den sydsvenska stad där jag har spenderat många blåsiga dagar det senaste halvåret. Och jag gillar den - och vinden gör att man får rosiga kinder. Det är min nya positiva attityd som lyser igenom mitt annars så tankspridda ansiktsuttryck. Jag övar mig som bara den i att vända trista och tråkiga saker till någonting positivt. Som idag när jag var ute på promenad. Jag är inte alltför bekant med stadens gator, men jag gav mig ändå ut på en promenad i hopp om att jag inte skulle irra mig vilse. Jag har i alla fall lärt mig att:
1. Här stannar bilister inte vid övergångsställen för att släppa över fotgängare.
2. Här plockar inte hundägarna upp hundbajset efter sin hund.

Detta resulterar i att det krävs att man har förmåga att akta sig för det mesta. Vilket i slutet ofta mynnar ut i en viss märkbar irritation.

Men! Nu, med min nya positiva attityd tänker jag istället så här:
1. Jag som alltid tar för givet att alla bilar ska stanna för lilla mig får lära mig lite hut och kanske börjar med att bli lite mer försiktig snart.
2. Hundbajset ger i alla fall näring till små maskrosplantor som växer i sprickorna på asfalten.