Vi var några stycken som träffades ute på puben för att fira att uppsatserna lämnades in idag. Jag hade bara tänkt stanna till en sväng på vägen hem från stan, men det slutade med att jag stannade i 4 ½ timme. När man väl börjar erkänna gäspandet och förstå att man nog kanske borde kila hemmåt missar man som alltid den perfekta vagnen. Och en måndagsnatt som denna betyder det att man antingen snällt få sätta sig ner på en bänk och vänta en halvtimme tills nästa vagn kommer eller hoppa på första bästa vagn men som då bara går halvvägs hem. Eftersom jag inte var ensam om att bo åt mitt håll bestämde sig mitt sällskap och jag oss för att hoppa på första bästa. Dels för att motivationen till att vänta i en Göteborgskt januari-snålblåst med tillhörande duggregn inte lockar speciellt mycket och dels för att man ändå får sällskap halva promenadvägen. Vid torget gick mitt sällskap vänster och jag vek av åt höger. Den svaga lutningen uppför tar emot när man ska knata hem ensam en måndagsnatt. Det känns ungefär som om benen väger ett ton och att lungorna har storlek xxs. Men man går aldrig lika snabbt som man går när man går ensam hem. Så ur motionssynpunkt är det säkerligen att föredra.
Som tjej och dessutom liten till växten är det alltid med ett vakande öga jag tar mig fram på nattsvarta gator. Speciellt när man hör att någon går bakom. Jag lägger min nyckelknippa till rätta i handen och stoppar ner knytnäven med spretande nycklar mellan fingrarna i jackfickan. Om jag inte skulle haft skinnhandskar skulle det förmodligen blivit djupa märken av hur hårt jag håller. Det funkar så, oavsett om man är tjej eller kille. Det gäller att vara på sin vakt. Det gäller att undvika parkerande bilar längsmed trottoaren och ständigt kasta en blick över axeln.
Jag passerade ett skyltfönster med en Jesusdocka placerad ut mot gatan. Om man samlar på actionfigurer kan man numera få en Jesus till sin samling för någon hundralapp. Jag kan inte låta bli att tänka på den där Action-Jesus när jag pallrar mig hemmåt och stegen bakom mig närmar sig. När killen bakom mig kommer jämsides med mig säger han snabbt "hej hej" och skyndar förbi. Jag ägnar ännu en tanke åt Action-Jesus och sjunker ned på dörrmattan innanför ytterdörren till min lägenhet.
08 January 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment