I communityträsket

Det här med communities. Jag är inte riktigt säker på att jag fattat grejen. Men likt förbenat sitter jag där och knappar in de olika lösenord och användarnamn till diverse användarkonton.

Jag har last.fm. Det är åtminstone försvarbart. Jag vill utöka mitt musikförråd, få tips om nya bra ting samt ha möjlighet (jag säger inte att jag gör det) att slänga mig in i heta diskussioner om huruvida David Bowie's China Girl är en fempoängare eller ej.

Jag har MySpace. Om jag anstränger mig riktigt hårt så skulle det eventuellt vara möjligt att försvara detta konto, men jag har varken tid eller ork att ens försöka mig på den ansträngningen. Men anledningen till att jag från början skaffade mig detta var för att kunna läsa en väns blogg under hennes tid i Portugal. Och det är sant!

Jag har ett bloggkonto. Givetvis. Tycka vad man vill om det.

Det senaste tillskottet i min samling community-konton är Facebook. Facebook var från början ett nätverk för universitetsstuderande i USA, en möjlighet att hålla kontakt och utbyta information. Facebook sprider sig som en löpeld och under min vistelse i England tvingades jag mer eller mindre frivilligt med i detta.

Ibland blir jag rädd för mig själv.