Säg hej till min fotomanick

Inom mig kvider en liten röst: Åååå, den ääär så fin. Väääldigt fin faktiskt. Min nya kamera alltså. Mitt lilla skötebarn. Min dyra investering. Eller om man så vill kalla det; mutgodis till mig själv. Men fin är den och pappa och jag firade med en semla.

Så jag har bestämt att det är dags för våren att titta fram nu. För egentligen vill jag fota smältvatten och videkissar redan imorgon. Det vore rent av oförskämt av våren att dröja nu faktiskt.