Jag är en huskatt

Anders har alltid kallat mig för 'huskatt'. Och det är svårt att förneka. Jag fullkomligt älskar min lägenhet och min lilla stadsdel. Och jag fullkomligt älskar mitt lilla konditori på hörnet! Det är litet men mycket gemytligt och personligt och de har allt man kan tänka sig. Varje gång jag känner mig lite nedstämd är det bara att gå in dit och på ett kick blir man på bra humör, just för att det är så hjärligt där inne. När man ändå är där runt hörnet kan man lika väl passa på att gå in i den lilla Nära Dig-butiken som har förstått att en ensamstående fattig student inte kan äta upp ett helt kålhuvud själv innan det blir dåligt. Därför kan man köpa allting i mindre bitar. Väldigt smidigt.

Jag gick av båten redan inatt, tog en dyr taxi hem (men det var det värt!) och sov som en stock i min egna mjuka säng när klockan ringde på högsta ljudnivå klockan åtta. Phu...

Jag bäddade ner mig i sägen igen efter jag kom tillbaka från vårdcentralen, åt fralla och chokladboll från mitt hjärtliga konditori, tog ett piller och drack ett glas juice och en kopp te.