Hur mår jag?

Jag har tagt små små ministeg närmare mitt mål; Göteborgsvarvet. Det enda jag tänker på är; det kommer ta TID!

Annars äter vi mest blåbärspaj och dricker varm choklad här ombord. Städar någon gång ibland sådär. Idag var första fina dagen på länge och man kunde bänka sig uppe vid skorstenen iklädd bikini. Dock överskattade jag min grundade bränna och brände mig lite lätt här och var.

Nicke Nyfiken är tydligen inne iår. Och båten har självklart en egen maskot. Men jätte-ap-dräkten är väldigt varm och den stackars person som har på sig den måste vila varje halvtimme. På Liseberg beöver Kaninerna hemliga liv-vakter som vakar varje steg så att Kaninerna inte blir nedslagna av hårdhänta barn eller fyllon. Här ombord vill man inte kalla det liv-vakter. Det låter för brutalt. Här heter det ledsagare. För det kan ju komma någon satunge och sparka det hårdaste den kan på Nickes smalben.

Annars rustar jag mig mentalt för Gotiacup-kidsen som invaderar fartyget till helgen. De är de värsta i sitt slag och besitter expertkunskaper i nedskräpning. Men jag sätter hårt mot hårt. Häller de ut cola-burken på golvet (med flit) får de också torka upp det. Jag kommer vara värsta ragatan.