Den femte juli tjugohundrasju

De har så fina belysningar utanför mitt fönster. Lampor som lyser på träden underifrån. Mycket fint och väl så påkostat för vårt kvarter. Antingen är de nya för i år eller så har jag bara inte haft min estetiska ögon öppna tidigare. Min balkong är i höjd med trädkronorna, vilket ger lite av ett spökligt utseende. Men ett mysigt spökligt utseende.

Jag har tillbringat dagen med välkommen-hem-fika tre gånger om. Två för Anna och en gång för mig själv. Jag har också köpt ergonomiska arbetsskor så att jag slipper sitta i rullstol efter nästa pass. Jag har stått och köat på banken i sjuttioelva år och så har jag ätit thai (samma sak som jag alltid beställer) med en vän (samma vän som jag alltid äter samma thairätt med). Jag har tvättat, pratat med en trevlig granne, packat upp lådor och tittat på min finfina mini-tv. Det var min dag. Otroligt uttröttande sådan.

Nu ska jag sova, i hopp om att mina otäcka drömmar inte ska finna sin väg in i mitt huvud i natt. Jag ska bara försöka blunda och tänka på något mer utmanande. Som till exempel; varför jag lovar en sån sak som att springa göteborgsvarvet?