Hemlängtan

Japp, och idag kom det. Utbrottet som jag kännt koka inom mig. Jag var bara tvungen att ringa till Annika och lipa en skvätt, klaga lite och bara låta tårarna får rulla lite sådär i smyg. Inte så att någon ser. Det är söndag nu, och vid den här tiden om två dygn ligger jag i min egen säng och funderar istället för här.

Allting ordnar sig tillslut, eller hur var det?