Jag orkade aldrig kosta på mig ett "hej" till alla montermänniskorna. Nonchalant snodde jag bara åt mig godis, frukt, pennor, block...och om de hade tur någon broschyr som såg intressant ut. Och jag har inte ett jäkla dugg dåligt samvete ändå...(vilket jag skulle haft annars, eller jag skulle åtminstone skämts lite granna, vilket jag inte gör nu). Jag var inte upplagd för att knyta kontakter eller debattera huruvida transportsektorn eller industrin står för det största koldioxidutsläppet. Jag vaknade upp på fel sida och har egentligen inte varit upplagd för ett endaste pyttedugg på hela dagen. För att dämpa min tristess och ångest av något slag gav jag mig ut på en shoppingrunda. Men Göteborgs myllrande gator gör mig yr när jag egentligen inte alls vill se en människa, och så vips! snubblar klant-Åsa på gatstenen och gör bort sig. FAN!
Men jag kom i alla fall hem med en ny grundsten i garderoben; den lilla svarta! Och att den bara kostade 259 kronor. 259 kronor som jag visserligen skulle behövt använda till bra mycket nyttigare saker, men skit samma.
Annika säger att det nog kan bli en sex and the city av mig också. Jojo...
23 November 2006
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
1 comment:
Ja, jag vet hur det är att man går där i sina egan tankar, och inte ser var man går. Jag kan säga att du är inte ensam om att göra något så där.
Post a Comment