Jag har blivit tutad på

Med vintertiden kom kylan och imorrn nalkas det snö i smålands mörka skogar. Tur att jag inhandlat en fin reflexväst (till min mors stolthet) om jag skulle råka försvinna i nån snödriva. Det är inne med reflexvästar iår. Ett väldigt sunt mode och jag är hipp som få. Egentligen borde jag kombinera med lite fler reflexer på armar och ben för det blir verkligen svartare än kolkraft om kvällarna.

Mitt huvud har bestämt sig för att göra sjuhelskottas ont. Ingen smärta som inte en jultidning inte kan råda bot på, tänkte jag och svängde förbi affären påväg hem från jobbet. Men inte ens julmagasinets inbjudande sidor får mig att må bättre. Och till råga på allt så blev jag tutad på när jag skulle cykla över en väg. Jag har ALDRIG blivit tutad på förut, men nån gång ska väl vara den första. Jag hade inte ork eller energi för att ta tutandet med en klackspark och istället avfyrade jag små blixtar vid ögonkontakt med tanten som satt bakom ratten (och svor åt mig - jag såg det minann genom vindrutan) samtidigt som jag trottsigt långsamt masade mig över vägen. Det var INTE JAG som gjorde fel. Antingen var hon väl för gammal för att ha hört talas om "högerregeln" eller så var hon väl senil och hade glömt den. Tanta!