Om att vakna på morgonen

En morgon, bara några dagar före denna, vaknade jag upp och tänkte tanken "jaha, och hur ska jag få denna dagen att passera?". Nu efteråt blir jag mest bara förbannad över att jag ens tänkt en sån befäng tanke. För alltid hittar man någonting som gnager och den där morgonen var det just tiden. Nä, nu får jag ge mig! Sedan när blev det ett problem att vara ledig? Kunna läsa hur många böcker man vill? Laga hur mycket och hur god mat man vill? När man har tid att bada i solstrålar och resa vart man vill?

Imorse vaknade jag upp och tänkte tanken "jaha, och vad ska man äta till frukost då?". Lite mer normal tanke.

Man ska inte klaga. Speciellt inte på att man är ledig och har all tid i världen för att göra roliga saker.