Allt har en ände...

Kanske är det bra att nyår och tolvslaget präglades av ösregn och snålblåsta nordanvindar. Kanske är det bra att jag nu sitter här och är förkyld. Det är lika bra att ta all skit på en gång, för att sedan kunna få ett fröjdefullt 2007.

Det var den silvriga kjolen och en lånad topp från Fanny-honey som blev min partyblåsa för aftonen. Lite fin var jag nog i alla fall. Vår pastellfärgade nyårssupén bestod av förrätten; karamellfärgad squash-soppa med getost i, varmrätten; ugnsbakade grönsaker och stekt halloumiost med en rödvinssås (även denna lite färgad av karamellfärg), och efterrätten; tiramisu.

Nyåret invigdes på Hisingen, i 50-tals anda och med swingdans långt inpå småtimmarna. Att vandra i berg klockan tio i tolv i kjol är kanske inte det mest intelligenta jag gjort. Så intressant är det inte att se en massa fyrverkerier som förorenar de friska nordanvindarna. Men gjort är gjort och som sviter av min dumhet sitter jag med feber och tycker synd om mig själv.

Efterfesten och småtimmarna fortsatte i den mest fantastiska lägenheten med lite mindre fantastisk musik, hårdrock. Vi beundrade lägenheten med nymodigheter som en dusch i det fantastiska köket ett tag, innan vi tackade för oss och gav oss ut i det nya 2007.

Det var ett bra nyår med gott sällskap och mycket glada leenden.