Ibland händer det

Alla blir vuxna någon dag. I viss mån. En viss tidpunkt.
Jag tror jag är där snart.
Om en liten stund.
Om en pinne kanske?
När jag var liten och åkte till mormor och morfar var 40 mil lika med en resa till månen. Efter fyra mil (i höjd med Tranås) började tjatet är vi framme snart? För att få den eviga resan att åtminstone kännas kortare delade min mamma pedagogiskt upp sträckan i "pinnar". En pinne var fyra mil. Efter tio pinnar välkomnade mormor med kramar och bullar. Kanske är jag bildligt talat några pinnar ifrån min vuxna framtid.
Idag har jag fått 10 000 kronor och förhoppningsvis ett jobb (hålla tummen stenhårt!)