Min plånbok, dina byxor?

I fredags var jag och Miriam ute och drack drinkar, vi pratade strunt och om framtiden. Om julen. Om kärleken. Vi pratade kort och gott om allt det där som man brukar diskutera när man är ute och drinkar. Kvällen blev kort dock. Precis som alla andra kvällar blir nuför tiden. Klockan tio gäspade jag otrevligt stort och drog mig hemmåt. Det var biljettrazzia på vagnen, som alltid på helgdagarna. Jag plockar fram min plånbok och låter handen vila mot mitt ben i väntan på att bli kontrollerad av de stora blå jackorna med "Göteborgs spårvagnar"-loggan på. Till min stora förvåning inser jag att killen som sitter bredvid mig har ett par byxor i exakt samma tyg som min plånbok. Det hela ser väldigt lustigt ut och jag försöker kväva fnisset som bubblar upp från magen. Men det är redan för sent. Killen har upptäckt min plånbok och jag ser hur han först tittar på den en lång stund för att sedan titta ner på sina byxor en ännu längre stund. Sedan skruvar han lite obekvämt på sig, drar med handen på sina byxor och vänder huvudet mot en av de blå jackorna. Räddad av gongongen. Jag stoppar ner min plånbok i väskan och han stoppar ner sin plånbok i sin innerficka. Sedan låtsas vi båda som om ingenting har hänt.

Min plånbok är riktigt snygg.