Tvåsamhet

Jag börjar förstå att det förespråkas tvåsamhet i detta land.
Till och med tepåsarna är i par. Man ska liksom ha någon att dela dem med.

Ikväll har jag varit på open band night. Och det kliar i fingrarna.
Jag skulle så gärna vilja ta upp gitarren eller plinka lite på pianot.

Det var crepse-fiesta i Marcus lilla lejonkula ikväll. Finfint och supergott.


Nu, godnatt gott folk!

En tidig morgon efter Oasis

Jag önskar så att inte orden träffar mig så hårt som de gör.
Jag önskar så att jag bara inte försvann och blev svart.
Jag önskar så att jag kunde vara lite mer som du.

Och på engelska dansgolv spelar de Oasis, och utanför sjunger fåglarna.

Att feberyra i ett annat land

Jag tror jag feberyrade igår. För jag drömde om tomtar och troll. Om sjöjungfrur och stiliga sjömän. Om rosa elefanter och flygande får.

Jag vaknade dock upp till ett februarikyligt men ändå ett hemmavant England.

Jag diggar England.

En sockerkickad speedy-gonzales

Tisdagar består av flertalet sockerkickar och diverse utbrott på dagens teknik.
Tisdagarna passerar i ett töcken då vi ständigt shotar choklad och sniffar body butter samtidigt som vi försöker låta bli att drämma en sko in i dataskärmen.
Tisdagar börjar alltid likadant; med krångel.
Krånglet fortsätter med något av en aha-upplevelse och ett uppspeedat arbetstempo.
Det uppspeedade arbetstempot kräver sina små chokladpauser och om vi har en bra dag kan något nyttigt såsom en banan möjligtvis slinka ned.
Tisdagarna slutar alltid likadant.
Tre blonda svenska chicks sitter kvar med frågetecken som pupiller och med sockerbitar i blodådrorna.

Det är så det funkar med GIS.

I said: brr it's cold in here! There must be some snowflakes in the atmosphere!

Och så försvinner jag mot storstaden. För jag tror nog att vägarna till London är farbara nu. Engelsmännen har ju haft natten på sig att smälta det hiskeliga snöovädret som rasade över landet i går eftermiddag/kväll. Glasyren är dock fortfarande kvar och det är säkerligen så att landets samhällsfunktioner kommer vara lamslaget ett tag framöver. Ja jisses.

Min oreanga lilla idyll har otäta fönster och det blåser praktiskt taget in glasyrkyla. Fårskinnstofflorna kan nog komma till användning trots allt. Jag tror hustomtarna som arbetar här har som mentalitet att brassa på i elementet som attan i början av terminen, liksom vagga in alla studenter i en falsk trygghet, för att sedan stänga av elementen tvärt. Jag fick dessutom en ovanligt kall överraskning när jag skulle ställa mig i dushen för någon timme sedan. Jag kunde snabbt dra slutsatsen att de även börjat stänga av varmvattnet?

Nu ska jag och min dyra frisyr lyxigt nog ta taxi till busstationen för att bege oss till paradiset för shopping.

Att se sanningen i vitögat

Låt oss klara ut det här en gång för alla. Det är fortfarande februari och det är fortfarande kallt. Att växthuseffekten har satt sina klor i världen och att domedagen är nära betyder inte det att det är sommar.

Lägg ner alla små korta kjolar och linnen. Inse att det är frost ute och att du kommer dö i njurproblem såsom du blottar dig! Det skulle inte förvåna mig om Brandmannens teroi stämde.
Att du, tack vare den obefintliga matkulturen och dina pommes som du svepte med teet i morse klockan nio till frukost, ger dig ett lager underhudsfett blandat med vinäger och brunsås som värmer din kropp.

Jaa, solen skiner. Gud va härligt. Men what the fuck! Ta på dig nånting och stå inte där som ett våp! Dessutom är det nyttigt att promenera de trettio meterna ner till skolan. Det är okej att låta bilen stå.

Det är dags att yttra lite bittra ord och ge brittiskorna en knäpp på näsan!